Michel min vän <3

Nu sitter jag här och tänker på min underbara vän Michel.
Han loggade in på msn för ett tag sen, han mår helt okej som han oftast säger.
Så otroligt söt som han är, säger han fortfarande gumman till mig, haha.
Dock måste jag erkänna att det var länge sedan han sa något sånt.
Men i relationer, vänskap eller förhållande , så sker det alltid förändringar, positiva som negativa.
Ibland händer det att man känner att man glider isär, det är inte kul, nej jag vet,
men då gäller det att kämpa, att inte ge upp, att komma tillbaka där man var.
Det har hänt mig många gånger under året (snart de två åren) med Michel.
I början lärde vi känna varandra, jag mådde dåligt, han fanns där och vi kom varandra allt närmre.
Vi fick en bra relation, tycker jag i alla fall.Vi fick en sån kontakt som gjorde att jag aldrig ville släppa killen.
Jag fick en sån stor kärlek till människan att jag skulle säkert kunna dö för honom,
och bara över att han är min vän! Kan man dö för sin kompis, så är det en enorm kärlek ska jag säga dig!
Jag har fått kämpa många gånger och jag har alltid kommit dit jag velat, komma tillbaka till Michel.
Vi är vänner, vi är goda vänner.Det gäller att aldrig ge upp, stirda för det man vill ha.
Jag har gråtit ett par gånger för han, jag kommer speciellt ihåg en kväll då jag hörde en sak,
och jag bröt ihop kan man säga, jag bad till Gud och grät!
Jag satt på golvet och grät och grät och bad för Michel.För mitt hjärta fick en nöd för honom,
och nöd är ett bevis på kärlek kan man säga, det säger jag i alla fall.
Jag kände att jag inte hade råd att mista honom, jag bad Gud att ta tag i hans liv och älska honom.
Det finns mycket jag kommer ihåg när det gäller Michel.
Jag kommer tex ihåg första gången jag såg honom, det var i hans kök.
Han såg mig inte, jag stod utanför hans hus.Jag visste namnet där han bor,
men jag hade ingen aning om att det var där.
Så jag och min kompis bestämde oss för att gå just till DET huset, vi stod bara där och kollade in,
jag såg Michel stå där i köket i sina gåra mjukiskläder.Jag belv helt glad inom mig, ett stort leende kom fram.
Idag vet han om att jag stod där den kvällen.Jag ska nog ta upp några minnen...
Första gången jag pratade med honom öga mot öga, jag visste inte vad jag höll på med, det bara kom.
Jag bara sa det, "Hej Michel!" Han svarade mig med ett leende, "Heej!Hur är det?" och så snackade vi lite.
Det blev en liten 'pinsam tystnad', vi tittade på varandra.
Jag kommer ihåg att jag tänkte för mig själv hur otroligt vackra ögon han hade.Vilket han än idag har.
En annan gång då jag och ett par vänner skulle fika på cafét han jobbade på, det första jag såg var hans ögon.
En dag jag aldrig glömmer är hans student, då han var så stilig, precis som sin tvillingbror.
Den dagen var verkligen en 'Daniel och Michel-dag' för mig, jag var så oerhört lycklig!
Jag hann aldrig få min kram han lovade, han hade fullt i sin famn, men jag fick en bild på oss två.
Kommer ihåg den ljuvliga doften, han luktade så gott.Hans leende är bland de finaste leenderna jag sett.
Jag lovar, ser man Michel le så kan man inte sluta le själv, man Måste le tillbaka.
Nu kom jag på ytterligare ett minne, då han och Daniel var i Falun, de skulle ta körkortet.
De skulle vara borta två veckor, alltså två hela veckor! Det var en evighet för mig.
Jag saknade dem så mycket, jag tänkte på dem nästan varenda dag.
Jag sa till Michel att jag skulle ringa han en dag, och det gjorde jag.
Vi snackade ett tag och det var så härligt att höra hans röst igen.Jag blev varm inombords.
Jag frågade hur han mådde, vad han hade gjort, vad han gör, när han kommer hem,
och om jag nu inte minns fel så pratade vi snabbt om vädret, men jag är osäker.
Jag sa i alla fall;"När kommer du hem?Då gav han mig ett datum vilket kännetecknade att det var en vecka kvar.
Så sa jag;"Åwh och jag saknar dig redan!" Han fnissade lite i telefonen, då började jag fnissa och så fortsatte han..
Det var helt underbart, det Är underbart om man saknar någon så sjukt mycket!
Jag kommer ihåg när vi snackade på msn från ungefär nio på kvällen till kvart över fem på morgonen.
Det var bland den bästa natten jag haft i mitt liv.Jag öpnnade upp mitt hjärta för han och
senare skrev han en låt samtidigt som han chattade med mig.Den låten är en av mina favoriter.
Det finns så sjukt mycket jag kommer ihåg, men ska inte skriva ned allt här.
Jag vill bara skriva att jag verkligen, verkligen tycker om denne unge man!
Han är så otroligt underbar, han har en talang inom sig, talang att rappa.
Han är en grymt bra kompis, tar alltid hand om sina vänner.
Han är en av dem bästa människorna man kan lära känna här i världen.
Små saker som är bra är att han ser ju sjukt bra ut!Han har alltid var Söt i mina ögon,
men idag när jag ser han ser jag en Snygg kille framför mig,
men fortfarande min sötnows som jag kallade han förut.Han är fortfarande min ängel
och betyder fortfarande världen för mig, vilket jag har sagt till Michel.
Med andra ord, tre andra ord, tre Stora andra ord..Jag älskar honom!
Det här var lite tankar och känslor, ord, en text om min älskade Michel.

Miich, om du skulle läsa detta så har jag en sak att säga dig, JAG ÄLSKAR DIG! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0