SamiraKarakurt

Hej blogg! Nu täntke jag vara så där jobbig igen och skriva vad som är på hjärtat mitt.
Jag känner saknad! Att jag saknar personer så mycket är inge kul,
men känslan sen när man får se dem igen är helt underbar!
För några veckor sedan åkte Sebastian till N.Y, nå vecka efter det drog Ida,Sara och Niclas
till Nicaragua (vilket var dit Sebbe också skulle till sen).
Michel åkte till Mallorca och min mamma till Turkiet. Hellu.. ? Många borta ? JA!
Michel är hemma, men jag saknar Seb så mycket! Han åkte iväg då jag inte mådde så bra.
I vissa tillfällen under dessa veckor har jag känt att det skulle vara skönt om han var hemma.
Liksom, ibland kan man bara få känslan, rösten som ropar inuti en "kom! kom!"
Det har funnits stunder jag behövt honom , men jag tänker ändå,
de onådda folken behöver han mer!
Så jag kan vänta :) haha. Nu låter allt detta asknas! Jag vet, men min vän, kom hem!
(Du är grymt efterlängtad Sebastian!)
Och Ida, vi i kristnaskolgruppen behöver henne. Det är så tomt i skolan.
Jag har lite saker som jag vill dela med mig, vill snacka och bara umgås med kvinnan.
Dock kommer de hem snart ju! Men för de saknar jag dem!
Åh Niclas! Haha han är rolig, det är väldigt tyst i kyrkan utan dig!
(Niclas mina mungipor behöver träning, kom!)


Älskade, älskade vänner. Jag saknar er. <3