SamiraKarakurt

det gör ont i mig. att tänka på dig och hur allt är, river sönder mig.
varför är det så här? jag tror ingen av oss två förstår riktigt, utan tänker mer : det bara blev så.
ah jag förstår i alla fall inte. delvis kan jag ändå skylla på mig själv.. men inte helt och hållet.
det är inte bara min upggift att se till så att allt funkar mellan oss. det krävs två.
jag saknar dig, och då menar jag Saknar Dig. din närvaro, din röst, din doft..
att inte prata med dig, att inte veta vad du tänker eller hur du mår- känns inte bra.
jag vill vara en del av din vardag. jag vet inte vad jag ska göra.
får väl bara se vad tiden visar.