obsesvarad kärlek.

(jag mår inte bra. nej, inte alls. allt är bara så dåligt som ruttet!
någon man älskar försvinner för gott, att aldrig mer får träffa personen igen.
det gör ont.)


jag har aldrig varit Kär, inte förrän nu. har aldrig haft sådana här känslor förr.
mina känslor, mina tankar, min vilja och mina drömmar är obesvarade.
helt suck! det svider så fruktansvärt mycket. för jag älskar verkligen..
tanken att det inte är jag som kommer få gå hand i hand när som helst, hur som helst.
det är inte jag som får krama honom när jag känner för det. det är inte jag.
tanken att det inte är jag som får dela framtiden med honom, aldrig vidröra läpparna.
(låter helt galet, men känslorna är så här!) det gör så ont!
"i min värld, jag kan inte tänka att det finns någon som är bättre än dig,
någon som är ett steg bättre än dig. för mig är du perfekt." jag menade varenda ord jag sa.
jag är tokigt kär, mina känslor exploderar.. jag älskar!
om jag bara visste vad som är anledningen. jag måste acceptera, jag vet.
jag vill så mycket mer än bara det här. jag älskar vår vänskapsrelation.
jag vill mer men vi delar inte samma tankar och känslor..
det ger mig smärta.

vet du om att jag gick till sängs med gråten i halsen, och att jag ca tio minuter därefter
låg och grät och grät och grät?- bara för att du betyder så himla mycket för mig.
vet du om att jag spenderar nästan all min mentala tid till att tänka på dig?
vet du om att jag drömmer om dig nästan varje natt?
du, som jag har kär, vet du om att jag Älskar dig? det gör jag.
livet går väl vidare, så småningom.. am i gonna get over you?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0