Jag tänker

Jag tror jag för första gången ger upp...men, jag kan ändå inte..
för jag är inte den som ger upp utan jag strider. Men detta är nästan
helt omöjligt så varför fortsätta försöka efter att ha försökt i ungefär
2 år? Jag klarade mig mycket väl utan dig för fyra år sen, varför inte nu?
Jag bara orkar inte försöka längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0