För ett litet tag...

För ett litet tag försvann du, och det var en skön känsla.
Men nu har du återvänt till mitt huvud. Nu är du fast där. Igen.
Kommer du någonsin komma ut ur fängelset? Sitter du inne för livstid?
För både din och min skull så hoppas jag inte det. Jag hoppas att du kommer
ut så att jag blir fri. Fri från dig, och jag vill att du tar med dig allt du fört hit.
Varenda spår av dig önskar att du tar med dig.

Det är inte förrän nu jag inser att mitt huvud är ett fängelse
som jag själv har skapat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0