Välsignad.

Jag kan inte fatta att folk tycker om mig, att de älskar mig?
Det går inte in.....jag liksom? Det värmer så sjukt mycket
när någon säger snälla saker till mig, eller ger min komplimanger.
Jag vet hur jag är och vet att jag kanske borde visa uppskattning
lite mer....jag vet att jag kanske inte förtjänar all kärlek jag får
men får den ändå? Varför...? Det gör ont i mig för att det gör mig
så glad, typ. Ibland när någon säger att den älskar mig vill jag
bara gråta och krama om denne.

Jag vill aldrig ta mina vänner för givet, speciellt inte de som
står mig närmast hjärtat. Vad skulle jag vara utan dem?
Vänner betyder så sjutk mycket för mig. Jag hade inte vänner
förut som jag har nu- nu har jag Vänner. Är välsignad! TACK
GUD. Jag kan inte ta det gör givet för jag uppskattar varenda vän.
Gud gav mig vänner.

Det finns en jag tänker på just nu, Gabriel. Han smsar mig
och liksom hör av sig. Bryr sig. Skickar dessa bibelord han
känner att de är till för mig osv. Han säger att han tycker om mig...
Jag älskar när han skrvier "älskade vän". Han älskar mig!
JAG får vara hans vän?! Vilket förmån! Gabriel får mig att
känna mig viktigt, älskad och omtyckt när jag som mest
känner mig värdelös...Jag kan inte beskriva i ord min
tacksamhet och kärlek till Gabriel. Vad mer kan jag säga
än I love you. I LOVE U GABRIEL. You make me happy!

Jag är välsignad....tack Gud. <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0