Det här är sanningen
Jag är så otroligt trött på det samhället vi lever i. När jag tänker efter känns det som att vi lever i en lögn. Det här samhället talar om för oss hur vi ska vara, hur vi ska se ut, hur vi ska leva. Men jag är så äckligt trött på att samhället talar om för mig hur jag ska se ut när det är MIN kropp. Jag är trött på att samhället talar om hur jag ska vara när det är JAG som är jag eller hur jag ska leva när det är MITT liv. Vi lever i en lögn. Sedan barndomen lär vi oss och präglas av ett visst ideal. Vi tror att man ska se ut så här eller så där. Vem bestämmer det Egentligen? Jag menar, vem har rätten att säga att jag ska se ut på ett visst sätt? Vi växer upp i ångest och prestationsångest därför att det är så svårt att växa upp till bilden vi fått. Jag har hela mitt liv mått dåligt över hur jag ser ut, från topp till tå. Aldrig varit nöjd. Jag har alltid trott att jag måste se ut som en modell som har de perfekta benen, perfekta kurvor, perfekt hy, perfekt slank mage, för att bli älskad. Jag har alltid trott att jag måste se ut på ett visst sätt för att få bekräftelse av det motsatta könet, för att bli omtyckt och älskad av det motsatta könet, så jag har sökt min bekräftelse hos fel människor. Och hur många gånger har man blivit besviken? Det är så absurt alltihop. Alla ser vi olika ut, och ingen är perfekt. Inte ens modellerna. De kanske är nöjda med utseendet men har förmodligen andra komplex, därför att alla har något. Varför kan inte insidan betyda minst lika mycket som det yttre? Varför måste det vara så mycket fokus på hur man ser ut?!
Jag blev mobbad genom hela grundskolan pga att jag inte såg ut på ett visst sätt. Pga att jag var större. Jag är inte jätteliten, men jag är jag. Och jag borde vara nöjd. Jag borde älska min kropp. Du borde älska din kropp.
Det är dags att vi tar till oss verkligheten och inser att vi alla är olika och ser olika ut, hur klyschigt det än låter. Vi måste öppna våra ögon för sanningen, att vi är älskvärda, och vackra precis som vi är. Vi är nog. Vi är mer än nog. Vi ska inte behöva söka bekräftelse hos någon annan person, because that person is not flawless. Vi behöver berätta sanningen för generationen som just nu växer upp och gå emot samhällets ideal. Vi behöver uppmuntra människor att våga tro på sig själva, att våga vara sig själva. Vi behöver hitta vår identitet, vår inre styrka och sluta tro på samhällets lögner. Är du med mig?
