tjugosjunde mars tvåtusenåtta.

Vad gör man när ens vänner flyttar? Saknaden som fyller ens inre.Floden som vill forsa ut ur en.
Tomrummet som blir kvar.Ensamheten som smyger sig fram efter ett tag.Vad gör man?
Hur ska man hantera det? Finns det någon som förstår sig på känslan? Jag vet ärligt talat inte.
Kärleken man har för en vän, som har växt under några år.Tilliten som man har fått till varandra.
Tryggheten man känner inom sig.Vänskapen man byggt upp.Försvinner allt det där?
När man kommer någon nära, då man av hela sig själv litar på den personen.
När man verkligen tycker om någon, och sedan kan säga "jag skulle kunna göra allt för dig"
Då är det svårt att släppa taget.Man vill aldrig mista ens älskade vän,
för man vet att man inte klarar sig utan personen.Vad händer då? Bryter man ihop totalt? Kan hända.
Om man träffar en galet fantastisk människa och allt förändras brutalt, man blir en bättre person själv.
Man tar efter en aning, man växer upp, man börjar använda riktig svenska och inte "fjortis språk".
Tänk dig då, att en dag, försvinner allting.Även om man vet att kompisen kommer tillbaka efter några månader
så gör det ont.Men bara det, några månader, bara det är mycket.
När personen väl kommit tillbaka så flyttar hon/han bort från staden eller förorten.
Vet du som läsare hur det känns? Känner du igen dig?
Förstår du känslan?Förstår du rädslan om växer inuti? Rädsla.Det är något man får bearbeta sig igenom.
Man vill ju aldrig bli lämnad ensam.Man vill aldrig mista någon man verkligen älskar och anförtror sig till.

Varje gång du faller så gäller det att du reser dig upp.
Faller du en gång, så reser du dig upp.
Faller du två gånger, så reser du dig upp två gånger.
Men du får aldrig ge upp.Alltid kämpa.
Försök alltid att hitta din fasta grund, även om det är svårt.
Hitta balansen.Sök i ditt inre och finn dig själv.Vem är du som person?
Är du en kämpare eller en sådan som ger upp så fort du får motgång?
Var inte rädd, om du är det, jobba dig igenom det.Precis som jag måste göra.
Men vad du än gör, vad som än händer, ge inte upp.
Ett sista ord; HOPE.

att sakna.

jag saknar att se ditt sätt att gå.

jag saknar att höra dig skratta.

jag saknar ditt otroligt söta leende.

jag saknar dina mysiga,vackra ögon som tittar in i mina.

jag saknar att höra ditt sätt att uttala mitt namn.

jag saknar sättet du drar dina fingrar igenom ditt enorma,oformbara hår.

jag saknar doften som kännertecknar dig.

jag saknar din värme som omger mig.

jag saknar dina bamsekramar.

jag saknar ditt sätt att fråga hur allt står till med mig.

jag saknar ditt sätt att ta hand om mig.

jag saknar att få hålla i dina varma händer.

jag saknar att få höra dina andetag.

jag saknar att höra dig be.

jag saknar att få se när du hugger i dig maten du älskar.

jag saknar ditt sätt att dansa.
jag saknar ditt sätt att få mig att skratta.


jag saknar dig, ja, hela dig.


Syskonskap.

Syskonskap.Att ha ett syskon.En broder.Vad innebär det? Finns det ett riktat svar på den frågan?
Jag säger att det är upp till dig om det finns ett svar på det.Vad anser du själv?
Om vi tänker alldeles från början, två individer, en kivnna och en man träffas, och blir tillsammans.
De är kära och älskar med varandra, utan kondom, mannens spermier tränger sig in i kvinnans livmoder.
Hon blir med barn, en enkel cellfördelning sker i det befruktade ägget.
Fostret får tjugotre kromosomer från mamma och tjugotre kromosomer från pappa.
När fostret är ett färdigtutvecklat barn och tiden är inne kommer barnet ut till denna värld.
En pojke.Han växer upp, blir sexton år och får en lilla syster.
En pojke och en flicka delar på en mamma men ej pappa.
Pojkens mamma träffade en annan man och fick den här lilla flickan.
Okej, nu är de syskon, eller hur? Vad innebär detta nu då? Dessa två syskon har ett band till varandra.
Syskonband kan vi kalla det.De borde stå varandra nära, aldrig lämna varandra.Alltid prata om det är något.
Att bilda starka band tillsammans.Detta enligt mig.
"Syskonkärlek" finns det en bok som heter, i den boken finns det en Ludvig och en Amanda.
Ludvig och Amanda är bästa kompisar, de är syskon och älskar varandra djupt.
De har alltid stått varandra nära, alltid prata med varandra, alltid funnits där för den andra.
Ludvig och Amanda har oerhört starka band.Syskonband.Syskonkärlek.Syskonskap.
Det är det jag menar, syskonskap, att binda sig med varandra på ett annat sätt än ett par som är kära.
Ja okej, vi säger så här.Den här pojken som var sexton år när hans lillasyster föddes,
att han alltid såg efter sin syster, skyddade henne, älskade henne och var en överbeskyddande bror.
En dag händer det något med hans lillasyster, hon sätts ut för något grovt.Vad händer då?
Hur regerar brodern? Gråter han? Ler han? Blir han arg och frustrerad? Dör han? Vad händer!?
Jo, vi säger såhär, han tar det hårdare än någon annan (efter systern såklart).
Han blir så arg så att han själv skulle kunna Döda.Ilska växer inom honom.
Medan han bryts ned i raseri, försöker hans syster komma ikapp med andan och leva livet.
Tragiska saker sker, tyvärr, hon blir fylld av bitterhet.Ångesten besöker henne på kvällen.
Någon ger henne hemska tankar, tankar om att inte vilja vara kvar på den här runda jordklotet.
Tragedi.Man kan se det som en "dålig konjuktion" (jag tror det heter så) eller vi säger, "dåliga tider"
Hennes bror går och slår ned en annan man för att han är så otroligt arg och sårad.
DÄR! Den här brodern , att slå någon är Fel, med ett stort F.Han skulle ha kommit till systern och pratat.
Inte slå, utan prata.Vet han vad kommunikation är? Att kommunicera med varandra.
Syskonskap.Kommunicera.Prata.Tala vett till den andre.Att älska sin nästa som sig själv.
Det är vad jag anser vara syskonskap.Att man kan lita på varandra, prata, älska , göra det som är rätt.
Inte låta solen gå ned över ens vrede och låta djävulen få något tillfälle.

Du som har en bror eller en syster, om ni bråkar, vad du än gör, försök tala till honom eller henne.
Se till att alltid reda ut problemen och förlåt varandra.
Alla gör misstag, men att förlåta måste man, för att kunna gå vidare.
Text skriven av; Samira Karakurt, 15 år.

Hej.

Hej blogg! Vad har man för planer idag då,tro?
Jo jag ska vara med Gabriel och Sebastian, förhoppningsvis, ska bara få ett svar av Seb.
Men inget är säkert.
Vet i sånna fall inte vad vi ska göra men något blir det ju, jag har alltid kul med dem.
Jag ville sola idag men tror ej att det blir så för min del, hmhm..
Just nu lyssnar jag på musik,tänker och väntar på ett sms.Är han seg eller vadå?Nejdå.
Han är bra som han är.Igår var det en otroligt jobbig dag för moi!Fick ångestattack Igen!! Usch.
Men det är något jag får jobba med.Det var i alla fall inte så kul hehe.
Fick andningsproblem, började skaka och så vidare.Sen var jag helt seg,trött och svag den dagen.
På kvällen åkte jag till kyrkan och fortsatte med att vara seg och trött.Seb var snäll som alltid.
(Det är de andra också,dock.) Jag åt inget heller på hela dagen igår, har inte ätit något nu heller.
Mår bara illa när jag ser maten,vilket är synd för jag tycker så mycket om mat,haha.Buuhuää :(
Få se vad som händer nu, kanske borde försöka åtminsone få i mig lite, men bara kanske.


Jag vill även passa på att uttrycka mig lite också om några vänner,dock nämner jag inga namn.

Mina älskade vänner, hur ska ni någonsin förstår hur mycket jag älskar er?
Går det in i er?Går det in till ert inre?Förstår ni kin enorma kärlek?
Ni som alltid,jämt och ständigt står vid min sida, Tack! Jag vet ärligt inte vad jag skulle göra utan er.
Mina närmsta, ni liksom gör min dag genom att bara finnas till och får mig att skratta.Att må bra.
Tyvärr är det ju så att vissa betyder mer än andra, men för det älskar jag alla mina vänner.
Och ni, som betyder mer än några få andra, hjälp! Jag önskar bara att jag kunde visa det på något sätt.
Att verkligen få er att förstå hur mycket ni betyder för Mig, hur mycket jag verkligen Älskar er.
Tack för allt ni gjort för mig, tack för er fantastiska vänskap.Och förlåt mig när jag sårar er.
Det är aldrig med mening, det gör ont i mig när jag vet att ni mår dåligt. <3

13/3-08

Heejsan bloggen!
Just nu sitter jag bara här och chillar, lyssnar på musik och sjunger.
Chris Brown-With you är högst upp på min lista-JAG ÄLSKAR!
Hur kan man tycka att någon är Så otroligt bra!? haha I don't get it.
Idag har det i alla fall bara varit skola, ska senare till Ida.
Usch,kolla vilket väder det är, inte konstigt att allt bara känns tungt.
Hur mår jag idag?- Jag mår väl sådär, helt ärligt.Ont i huvudet,massa tankar snurrar omkring.
Har du någonsin känt att du bara vill gråta tills du dör,bara liksom gråta ihjäl dig själv?Har du det?
Så känner jag.Och delvis vet jag varför men delvis ej.Livet känns så orättvis ibland.
Det skulle vara jätteskönt att bara få skrika sig hes,gråta av sig helt och hållet.Vilken lättnad!
Just nu hör jag bara Chris låt i huvudet,hans meningar går och och om igen hos mig.
"Cuz if I got you,I don't need money,I don't need cars, girl you're my all
And oh, I'm into you and girl no what else would do.
Cuz with every kiss and every hug, you make me fall in love..."
Shi vad söt.Den den där låten är bara så bra.I löööööööööööve it.Haha.
Åh jag saknar Niclas,han är så rolig!Men i morgon får jag träffa han igen :D ska bli kul!
Då blir det att träna magen och mungiporna igen, HAHA!
Nej nu ska jag sjunga vidare, ciao and bless ya all.

min dag med vänner.

Idag har jag varit med Gabriel,Angelika,Mirella,Sebastian och Niclas.
Först gick jag upp till centrum för att hämta Niclas,sedan gick vi till Mirella.
Vi gjorde inget speciellt precis,plattade mitt hår och Mirella fixade sig.
Efter ett tag kom Gabriel dit men han hann inte stanna länge för vi skulle ut och möta Sebastian.
Så vi skulle till Angelika men innan det stannade vi till på Ica för att köpa kladdkaka! :) GOTT!
Hos Angelika åt vi och Sebastian satt vid datorn och höll på med photoshop.
Senare började Sebastian fota med kameran och det blev nice bilder alltså.
Jo juste, Marina var där också.Linnea och teresia kom dit för att färga håret.Ännu mera blont!
Jag och Sebbe ville ha lite färg men det syntes knappt,helt onödigt egentligen,hehe.
Det var i alla fall roligt där,bland sina vänner,skratta och umgås.
En tid därefter så drog vi ut,förutom Angelika,Linnea och Teresia.
Vi skulle hem till mig för att se Melodifestivalen men Sebastian stack hem....men resten kom.
Vi var så trötta!Alltså hjälp!Men jag lagade snabbt lite mat,makaroner och chickenbits :P
Det var roligt i alla fall... asså hela dagen har jag skrattat.Det är så kul att umgås med alla dessa människor.
Niclas är ju bara SÅ rolig!Får mig Alltid att skratta.Dock började jag asgarva några gånger åt ingenting.
Jag skrattade då alla var tysta,typ.I morgon blir det kyrkan och sen kanske umgås med Niclas.. ?
Tror han sa det i alla fall.Åh vad jag älskar mina vänner! <3

Nu orkar jag inte skriva mer, är trött. Puss!


RSS 2.0