SamiraKarakurt

Hejsan! Jag har precis sett klart på Gustaf 2! Så otroligt skön! Älskar den katten, haha!
Jag satt här nyss och fundera på vad jag ska skriva om, och jag tänkte på en person.
Camilla Strand. I sin blogg skriver hon då och då om någon vän, eller familjemedlem.
Hon skriver vad hon tycker och känner om dem. Jag vill göra detsamma.
 
Jag tänkte skriva om Alexander.

Alexander, han är en sådan person som verkligen bryr sig om människor.
Han är varm och har ett  fint hjärta. Jag träffade honom 1 juni 2007.
Jag kommer ihåg att han trodde jag var sexton när jag egentligen bara var fjorton
(skulle bli femton månaden efter) och jag tyckte han var jättecharmig! Så fina ögon han hade.
Han var mycket intressant och jag ville på en gång lära känna honom! Haha.
Nu har det gått ett år och jag är oerhört glad över att han är min vän.
För ni ser, han är inte bara en Alexander som är min vän, nej, han är så mycket mer för mig.
Han är min bästa kompis, en utav mina bästa killkompisar, och inte bara det, han är min bror!
Alex har alltid stöttat och hjälpt mig när jag gått igenom svåra stunder.
Han har varit där bakom luren när jag ringt och sedan börjat gråta. Han förstår mig.
Han vet hur jag fungerar. Han vad som gör mig sur, vad som gör mig glad osv.
Jag kan alltid prata med honom om det är något, vad som helst.. och det är så skönt!
Det jag känner för honom kan inte riktigt beskrivas i ord, det mitt hjärta säger helt och hållet.
Han är underbar, charmig, rolig, fin och allmänt härlig att umgås med. Jag blir glad av honom :)
Alexander, det är min pojke det (och förstå mig rätt nu haha) min bror, som jag tycker om.
Jo jag älskar honom, och jag älskar honom otroligt, ofantligt mycket! Inte ens de orden räcker...
Kan nog aldrig riktigt få er, eller han själv att förstå hur mycket han är för mig.
 Vilken stor del av mitt liv han har. Han är värd att bli vän med, det lovar jag.
Men kom ihåg, Min bror! ;)

 Alexander, the one and only, haha ;)