SamiraKarakurt

Tjohej! Hoppas Du som läsare mår bra! Själv är jag inte på topp, tyvärr.
Skaver lite i halsen, magen är ostabil, ögonen vill falla in i koma, kroppen vill begravas.
Trött med andra ord. Har i alla fall varit ute i farten sedan sju i morse!
Åkte till Karolinska Sjukhuset, snackade med min doktor, usch, jag lider ju!
Men en positiv sak, jag har gått ned 3 kg!! Yey!

Just nu sitter jag här och lyssnar på Anton&Affe, tycker de är asbra!
Chattar med två vänner också, men orkar egenltigen inte med msn nu :/
Jag funderar på att se någon film jag laddat ned (ajjabajja Samira, inte ladda ned!)
I KNOW! Jag måste sluta.... snart! Haha.

Här vill jag nu också bara skriva lite om min värdefulla kompis Gabriel;
Vännen min, jag vet inte hur du ska förstå hur mycket mitt inre älskar dig,
när inte ens jag förstår det. Jag menar, när jag är med dig känner jag hur det dras inom mig.
Du vet att jag inte känner något annat för dig än vänskap.
Jag har försökt ignonera känslorna. Förnekat att du betyder SÅ mycket för mig..
men jag har nu insett att det inte fungerar i längden. Du ÄR mycket för mig!
Du är en viktig del av mig helt enkelt, försvinner du på något sätt så är jag levande död.
När vi bråkade, då kändes det som att en del av mig var försvunnen.
Du betyder mer för mig än jag själv förstår. Du är alltid inom mig.
Långt långt i mitt hjärta finns du min vän. Min vän, wow.. jag har dig som kompis!
Gabriel, du ska veta att, du är en slags trygghet för mig. Din famn är tryggt.
Tack för du finns för mig!! Tycker om dig så sjukt mycket.
Så som avslutningsvis, säger jag det igen, de tre orden som är stora...
Jag.älskar.dig.!