SamiraKarakurt

Klockan är 21:25 när jag nu skriver detta och dagen går mot sitt slut.
Har varit i skolan och idag var det kul bortsätt från naturkunskapen.
Fast i och för sig hade vi kul ändå, jag, Victoria och Zanja.
Vi satt och berättade gamla minnen vi varit med om....jättekul, faktiskt! :)

Kom hem för en stund sedan från en vän, som är en av ledarna i vårat
ungdomsarbete Hope. Vi hade husförsamling. Det var jätteskönt,
att bara få sitta och prata, vi tjejer. Den här dagen har fört med sig mycket skratt,
vilket jag uppskattar! Det har varit mycket tårar och blåa dagar för min del,
men nu börjar jag ta mig upp. Tänker just nu på den här meningen
"Everybody move your body now, forget about the blue day.
Everybody move your body now, tomorrrow is a good day" Känns lite så nu :)
Jag känner att jag börjar känna positiva saker igen.
Men har fortfarande mycket att jobba med.
Kan dock erkänna att jag på sätt och vis är lite vilsen,
för jag vet inte hur jag ska ta tag i allt. Jag är svag och sårbar, ungefär,
och en god vän till mig sa att jag inte alltid behöver vara stark.
Det är okej att vara svag ibland, jag tror faktiskt att det är bra att
kunna visa sig svag också. Att svälja sin stolthet.
Jag är bara inte van att visa min svaga sida officiellt, så det känns.
Men det kommer att fixa sig, jag vandrar med Gud!
Ni får inte glömma att jag är kristen ;) haha.

Jag är fortfarande ganska trött, vill bara sova... jag orkar inte med något.
Antar att jag drar mig mot sängen alldeles strax,
ska bara kolla in facebook ett litet tag till :)