SamiraKarakurt

Jag har säkerligen överreagerat. Men det är inte så konstigt,

jag är ju trots allt en tjej (en ung kvinna!). Vad förväntas av oss?

Vi tänker mycket, vi känner mycket, vi ÖVERANALYSERAR, och vi

är oftast rätt djupa. Inte alla, men många av oss. Jag är en av dessa.

Jag analyserar allt (dvs sms från människor, försöker tolka vad en person

av det motsatta könet egentligen menar osv.) och ibland överanalyserar

även jag. Och jag tror mitt fall var just detta, jag överanalyserad en specifik

sak...men inser nu att det är bara mitt inre som leker med mig.

Ju mer jag tänker på det, desto mer blir jag säker att det faktiskt inte

är något. Det jag mest är ledsen över är att jag drog in dig i det..

Varför i hela världen gjorde jag det?? Jag fick oss båda att tvivla,

eller något. Jag kan fortfarande inte säga att jag inte är rädd, för

det är jag men jag får jobba på det. I just want things to be exactly

the way they are now... :) Egentligen har jag inget, absolut inget,

att vara rädd för. Haha det är nästan så att jag skrattar åt mig själv!

Så löjlig man kan vara ibland!!! AH! Ibland tycker jag inte om att vara

tjej...men nu är det så, just have to accept it!

Hur som, jag hoppas att saker och ting inte förändras allt för mycket

på grund av något så dumt. Vi får se...tiden får visa. :)