For the first time I think I give up
Japp. Jag är inte den som ger upp vanligtvis. Självklart
beror det väl på vad det handlar om, vilken situation osv.
Jag har ju t.o.m. tatuerat in "never give up" forcryingoutloud!
MEEN. I vissa fall kanske det är bäst att faktiskt ge upp och acceptera?
Jag vet att jag är den som kämpar och strider tills blodet rinner, haha
men för den här gången orkar jag inte. Jag kan inte. Jag får leva
med beslutet and move on. :)
Ok, vill ni veta vad det handlar om? Ha ha.. skolan. Yeah thats right.
Jag tar studenten om två veckor och mina betyg sätts premiliminärt
på måndag. I onsdags fick jag beskedet "IG" i sam c, och jag blev
helt krossad. Jag grät. I och för sig fick nästan halva klassen det,
så vi var tre tjejer som fällde tårar tillsammans med en gråtfärdig
lärare.....det är tuffa tider, för en del..... Jag fick en andra chans;
bearteta filosofiuppgifter till på måndag, som EVENTUELLT Kan ge mig
ett G i ämnet. Jag har haft en sådan stor ångest över detta; ett tryck
i hjärtat och huvudvärk. När jag vaknade i morse så blev det så klart
för mig att jag faktiskt nog ger upp. Jag har godkänt i alla mina andra
ämnen, jag känner inte behovet av att ha sam c (jag är ändå godkänd
i sam a och b). Jag har kämpat tills nu. En börda har lyfts ifrån mig
och jag känner hur jag börjar andas igen....
Kommentarer
Trackback
