So I'm gonna give all my secrets away
Jag vill inte bry mig, ärligt talat. :) Jag vill inte bry
mig om hur jag börjar bli; bra eller dåligt. Om folk
har problem med det, eller med min 'nya' attityd,
I do n o t c a r e. Eller jag försöker, för man påverkas
alltid på ett eller annat sätt. Jag försöker vara den
jag alltid varit....och jag påverkas på gott och ont,
eftersom att alla människor är olika. Jag försöker
vara mig själv, har folk problem med det så bye bye,
jag lever mitt liv och du ditt.
Efter alla år och allt man gått igenom, sedan barndomen
till dagens läge. Alla berg man har fått bestiga, alla
konflikter man fått bemöta, alla trasiga relationer man
fått bygga upp och laga, allt svek man fått glömma.
Alla knivar i ryggen man fått låta hela.... allt påverkar.
Efter allt detta, och säkert mer som jag inte kommer på,
har gjort att jag blivit mer hård. För om man inte blir det,
om man inte bygger på sig ett skal som kan skydda så
går man sönder. Jag går sönder. Försvarsmekanism brukar
folk kalla det för :) visst, det kankske är så. Jag försöker bara
skydda mitt skinn; rädd för att bli sårad gång på gång. Rädd
att låta någon komma mig alldeles för nära; därav mina gränser.
Även om jag VILL verkligen så kan jag på ett sätt inte, utifall
man hamnar där man hamnat så många gånger förr. Vet inte
ens hur jag vill ha mina relationer till folk :) veet inte. Aja.
Lite känslor och tankar... jag förändras. Hela tiden.
Jag är fortfarande Samira. Fortfarande ganska sårbar.
Det är inte så att jag är känslokall, jag bara skyddar mig själv.
Så... :) good night happy peepz!
Kommentarer
Trackback
