SamiraKarakurt

Går ditt liv vidare, eller fastnar du i det gamla? Ser du det som är framför dig eller blickar du bara bakåt? 

 

Jag upplever det ofta att vi, människor, vill vara kvar i det vi känner igen, i det vi finner bekvämt. I det som varit. Inser vi att det finns så mycket mer framför oss än i det som förr har varit? Det här är tankar och funderingar hos mig- jag behöver skriva av mig. 

 

Jag vet inte om dig, men jag är den här typen av person som gillar att ha saker och ting precis som det är. Mitt mönster, min bubbla, my comfort zone. Jag vill inte att allt ska förändras så mycket- jag gillar nu. Inte sen, utan så som det är nu- oförändrat. Jag har svårt för stora förändringar, det skapar en ångest hos mig, kaos i mitt huvud och en orolig mage. Jag vet att jag kan bryta ihop om för mycket saker sker och förändras samtidigt. Det är så jag är. Jag är skapad så. Eller? Behöver mitt liv verkligen vara så? Ska jag alltid vara rädd för det okända? Ska jag alltid behöva bryta ihop? Nej. Jag tror inte att jag föddes så, jag tror det har med miljö och uppväxt att göra, vilket betyder att jag kan förändra det. Likaså du. Vi. 

 

Det är så farligt att leva i det gamla, att bara blicka bakåt. Tänk om man gjorde det när man körde bil. Det är ingen som gör det för alla vet att det är livsfarligt, alla vet att man måste kolla framåt för att ta sig dit man ska. Livet fungerar på samma sätt. Vi måste se framåt, gå mot det nya, gå mot det framtiden har att erbjuda. Att bara gå vidare helt enkelt...

 

Vid något tillfälle behöver vi acceptera att livet förändras, och det hela tiden. Sluta älta det som en gång varit. Jag jobbar fortfarande på det- att förändra mig själv och mitt tankesätt. Acceptera att livet kommer se annorlunda ut och vara okej med det. Jag har lärt mig att inte leva i förnekelsen om att förändringar är jobbigt men också lärt mig att handskas med det. Att inte hela min värld går under om min vardag vänds upp och ner en dag. Jag tvingar mig själv till att göra och ta ansvar för det jag upplever som obekvämt- för att inte fastna i livets gamla och trånga mönster. Det om något gör mig rädd. Jag har valt att gå vidare från det som gör ont i mig och det som sårat mig förut. Jag har valt att gå vidare med mitt liv därför att jag tror att det bästa ligger framför. Frågan är, går ditt liv vidare?