"Golden"

Här sitter jag just nu, och gråter. Gråter likt ett barn som mist sin mor. Ungefär.
Atmosfären i mitt rum är känsloladdad. Olika känslor bubblar inom mig.
Jag säger till mina vänner att jag mår bra, gör jag det?- Nej.
Men jag ska, snart.....jag måste bara hinna andas. Kippa efter luft.
Mitt hjärta gör ont! Är det någon som förstår det!? Finns det någon som
förstår mig, över huvud taget? Någon som förstår min känsla...?
Grejen är den, att jag håller det mesta inom mig. Håller fast om tårarna.
Jag försöker att inte släppa forsen på offentliga ställen...
men nu, ensam i min kammare (rum) gråter jag. Rinner tårar.
Det är mitt sätt att jobba. Man måste få gråta om man känner för det.
Jag skrattar också, jag har goda dagar...jag är också mänsklig.
Hela hösten har varit en kamp för min del. Mitt år har varit bland det värsta.
Men Gud ska göra mig stark. Jag litar på hans ord, jag står på hans klippa.
Trots det, gråter jag. Det gör ont i mig, det är därför jag nu skriver detta.

Jag fick en länk av min bästa vän Alexander....det var en youtube video.
Den finns här nedanför. När jag tröck på play, föll tårarna likt en vattenfall.
Den här låten är sepciell, den här låten är mitt hjärta. Den passa mig precis!
Låten heter Golden och den här låten är min och Alexanders.
Jag kommer alltid att tänka på honom när jag hör den, tänka på oss.
Han är som min andra hälft, han är min bror. Vi är nära vänner,
han står mig så nära att han är som en bror. Min storebror.
Och jag älskar honom så mycket. Älskar honom för att han bryr sig.
Därför är den här låten speciell, för han gav mig den.
Endast Gud förstår innebörden av mina ord, när jag säger att
jag älskar Alexander. Endast Gud förstår djupet i mina meningar.


Tankarna rullar iväg..

Gårdagens predikan var bra, jag älskar min pastor John-Ted, han är grym.
Han tog upp "Fel identitet", "Fel fru" (dvs, handlade om kärlek)..
och nu kommer jag inte ihåg den tredje saken han tog upp, hm..!
Hur som helst, skit bra, men när han kom till kärleken...AJ!
Det kändes i hjärtat, det tog lite. Kan vara bra, kan vara dåligt.
Själv anser jag att om ett tal, en film, en text etc etc berör en..
på bra eller dåligt sätt. Om man skrattar, gråter, blir irriterad eller arg..
så är det tydligen en bra text eller tal. Håller du inte med?
Så Jontes predikan var bra även att det stack till lite inom mig.
Mina tankar rullade iväg, jag höll på börja gråta men ack, jag höll mig.
(Måste bara påpeka det att jag börjat säga "ack", vet dock inte varför)
Jag började tänka på mina känslor och det som har med kärlek att göra.
Jag vet inte, men tycker att det där med kärlek är rätt svårt,
samt tror jag att det är skapat så. Livet skulle inte vara så kul
om allt var lätt :) men ändå. Man önskar bara att saker och ting
var besvarade, hihi. Tids nog så, allt har sin tid. Så det kommer.
Trots att jag vet bättre själv, så kunde jag inte kontrollera det jag kände.
En gnutta irritation kom över mig, eller kanske inte irritation men jag
blev smått sur, haha. Ganska barnsligt kanske. Men jag har en anledning.
Jag tänkte då att, det känns som om INGEN förstår mig! Inte ens min pastor...
Mina vänner jag pratar med har nästan aldrig varit där jag är.
Vissa säger "hm ja asså, jag har aldrig varit kär själv.."
eller "asså jag har aldrig varit seriöst förälskad, som du är "
Något i den formen uttrycker de sig...så ingen förstår!
OM NÅGON DÄR UTE GÖR DET, KOMMENTERA DET DÅ SÅ JAG VET!!
Nu lämnar jag detta ämnet..................orkar inte tänka på kärlek mer. Usch.

Idag är jag trött men ska ändå åka till Sollentuna med min vän, Anci :)
För att jag skall träffa min pappa,och förhoppningsvis få lite cash ;)
Då ska jag köpa ett gym kort på onsdag, så får jag börja spinna igen!!
Jag umgås heller inte så mycket med Anci längre, det ska bli najs
att träffa henne igen. Hon är snäll som nästan alltid åker med mig
när jag ska träffa min far, för jag vill aldrig åka ensam haha!

Nej nu ska jag rota på facebook och spana ;) puss på er!


"Det här var Veckans!"

Idag är Samira glad, mycket glad! :) Känner att jag börjar rycka upp mig.
Började med att jag kom till skolan, möttes av två underbara klasskamrater.
Nämligen Sofie och Sara (puss på er), det var kul att se dem.
Sen kom Sebbe förbi och då blev jag mycket glad, igen. Haha.
Det är så att den grabben har varit borta hela veckan, från förra söndagen.
Med klassen åkte de till Rom och nu råkade bli så att jag råkade sakna honom.
Det var jättetrevligt att få se han igen, trots att det tydligen bara var fyra dagar han var borta.

Mina lektioner har endast bestått av två timmar samhäll, lunch, två timmar historia.
Det tycker jag låter sjukt nice! Klockan tre var jag och Theresa på en lite uppvisning.
"High School Musical", det vill säga, att de hade en egen liten skol musikal :)
Jag höll på dö av garv! Så himla bra, helt perfekt med andra ord!!
Fick ont i magen för att jag skratta så mycket. Sebbe var ju skön!
Hahah ni skulle ha sett honom, hjääälp, så duktig! Tycker jag i alla fall.
Dock gillar jag inte riktigt när han har backslick (blä) men alla var så bra!
Då menar jag alla också :) "Det här var Veckans!" brast jag till Seb efteråt.
Eller brast och brast.. jag sa så i alla fall, med ett stort leende på läpparna!
Alex, åh min älskade bror Alex var också med.
Fast han spelade mest på gitarren, men han är bäst på gitarr ;)
Ja.. jag vet inte hur jag ska beskriva den här showen,
mer än att den var HELT UNDERBAR!!!

Jag känner sådan glädje just nu, trots att jag är smått irriterad på en vän.
Men ack! att jag skall låta det döda mitt glada jag just nu :)
Längtar tills ikväll då jag åker till kyrkan, och får träffa Gabriel m.m.
Men nu ska jag bara sjunnga lite kärlekssånger till Gud (lovsång)
Puss!

Kändislivet- enkelt?

Jag satt precis nyss och lyssnade på en gammal låt som jag tyckte om förut.
En RnB låt dvs, tycker dock inte så mycket om den stilen längre..men i alla fall.
Jag lyssnade på texten ordentligt för första gången idag, och det fick mig att tänka till.

Har du velat vara en kändis? Önskat dig att vara berömd?
Att stå under strålkastarna?
Jag har det. När jag var liten så var min dröm att bli artist, att vara känd i USA.
Jag ville ha all uppmärksamhet, bära dyra klänningar,
ha en ring som är värd flera miljoner.
Gå på röda mattan, vara snygg och allmänt......känd! Det var min dröm, som liten.
I dagens läge gillar jag inte när all uppmärksamhet är riktad mot mig. Känns obekvämt.
Men jag tänker på dessa kändisar, artister, filmstjärnor, komiker, you name it,
är det enkelt att ha en sådan livsstil? Är det enkelt att vara världskänd?
Jag menar, du har paparazzi bakom dig nästan jämt. De vill fånga en bild på dig
då du sitter och skiter, eller när du är naken. De bryr sig inte om privatlivet,
de vill bara ha sina pengar....jag tror inte de tänker på att även kändisarna är människor.
Vart du än går, var du än är så vet folk att du är du. De vet i princip allt om dig,
men du vet inget om dem. Du har fans överallt. Du kan inte gå ute på stan alldeles ensam.
Du behöver livvakter för att inte bli nedtrampad av en människoskara
som påstås älska dig. Jag tror nog det inte är så lätt. Du har pengar,
du har kläder och massa accesoarer (stavning?)
men känslan i hjärtat då? Friden inom dig, lever den? Kan vara svårt.
Att vara kändis, att vara en väldigt berömd person tror jag innebär
mycket press, och stress. Tänk pressen de har på sig om att de måste
vara snygga. Inga rynkor i ansiktet, inget hängades fläsk vid magen.
Måste vara smal och snygg, annars blir det operation.
Liksom, kom igen, det är folk, människor, individer! De är inte perfekta.
Jag tror faktiskt du blir lätt bränd, eller "går in i väggen" som det heter.
Visst, nu säger jag inte att det bara är i kändislivet du blir trött, absolut inte.
Men att vara känd är inte så lätt. Det är också en kamp, att försöka hålla sig på jorden.
Vissa personer blir "höga" av att de är så kända, det stiger åt huvudet på dem.
Det är inte bra. Det är inte lätt att vara jordnära när hela världen är efter dig.
Man får kämpa järnet, samtidigt som du ska jobba.
Visserligen har man valt själv att bli känd, men egentligen vill man väl bara
göra det man älskar? Är det inte så? Jag tror att många människor inte hade avsikt
att bli berömd, utan ville bara göra det som de mår bra av. Tror inte du det?
Återigen, jag tror inte det är så väldans enkelt att leva i rampljuset.

I think we need to give the celeberties a break!

Här är låten som fick mig att börja skriva dagens inlägg.
Gabriel Antonio- Ride for me

Fotografering av Adina!

Idag fotograferade jag min brors dotter, Adina, med hennes kanin.
Det är nämligen så att hon vill skicka in ett foto på henne själv,
med någon hon älskar (hennes kanin Robin) och det är tydligen en tävling.
Hon ville även att jag skulle fota henne och det gjorde jag med glädje!
Stolt faster haha. Det är ju fortfarande en övning för mig, är inte så jättebra.
Men jag försöker, för jag vill bli bättre....önskar att jag en dag blir lika grym
som fantastiska Jakob, och Sebastian såklart, som också är grym!

Ibland lyckas jag och ibland inte. Vet inte hur det här blev...ni får avgöra.
Ok, inte världens bästa bild jag tog upp här men haha! Aja. Whatever.
Fler bilder finns på facebook, dock kan endast mina vänner se! :)

Dagen i allmänhet har varit bra. Slutade tidigt, fotade Adina,
gick ut med Mirella och köpte godis. Åkte till kyrkan för att se vännerna öva dans.
Kom hem och sitter här nu med lovsång som spelas upp, gött!
P.S JAG ÄR LEDIG IMORGON!!!!! WIHO!


Här är då en bild på min underbara brors dotter (den äldsta, 11 år)



Ännu en måndag...

Klockan är 21:25 när jag nu skriver detta och dagen går mot sitt slut.
Har varit i skolan och idag var det kul bortsätt från naturkunskapen.
Fast i och för sig hade vi kul ändå, jag, Victoria och Zanja.
Vi satt och berättade gamla minnen vi varit med om....jättekul, faktiskt! :)

Kom hem för en stund sedan från en vän, som är en av ledarna i vårat
ungdomsarbete Hope. Vi hade husförsamling. Det var jätteskönt,
att bara få sitta och prata, vi tjejer. Den här dagen har fört med sig mycket skratt,
vilket jag uppskattar! Det har varit mycket tårar och blåa dagar för min del,
men nu börjar jag ta mig upp. Tänker just nu på den här meningen
"Everybody move your body now, forget about the blue day.
Everybody move your body now, tomorrrow is a
good day" Känns lite så nu :)
Jag känner att jag börjar känna positiva saker igen.
Men har fortfarande mycket att jobba med.
Kan dock erkänna att jag på sätt och vis är lite vilsen,
för jag vet inte hur jag ska ta tag i allt. Jag är svag och sårbar, ungefär,
och en god vän till mig sa att jag inte alltid behöver vara stark.
Det är okej att vara svag ibland, jag tror faktiskt att det är bra att
kunna visa sig svag också. Att svälja sin stolthet.
Jag är bara inte van att visa min svaga sida officiellt, så det känns.
Men det kommer att fixa sig, jag vandrar med Gud!
Ni får inte glömma att jag är kristen ;) haha.

Jag är fortfarande ganska trött, vill bara sova... jag orkar inte med något.
Antar att jag drar mig mot sängen alldeles strax,
ska bara kolla in facebook ett litet tag till :)


När jag hör din röst

När jag hör din röst får jag ett leende på läpparna.
När jag hör din röst växer det en spracklande glädje i mitt inre.
När jag hör din röst börjar hjärtat bulta i en väldig hastighet.
När jag hör din röst känner jag hur blodet rusar igenom kroppen.
När jag hör din röst är det som om hela världen satt i en karusell.
När jag hör din röst försvinner all min illska.

Dikt skriven av mig, sommar 08.

J&A Thulin

Anna och Jonathan Thulin :) <3
Helt otroliga människor. Så underbara.


Borta bra men hemma bäst?

Är hemma igen...trött och....halvt borta, haha!
Resan till Älmhult har varit roligt, åker gärna ned igen.
Jag gillade Småland, trots att skog var det mesta jag såg...

Okej, så här var det att vi stannade i Värnamo för att käka och byta om på en toalett.
Det gick bra...tills jag upptäckte att mina strumpbyxor var lite sönder (skit!)
Men det var inte så mycket, så det funkade. Vi sätter oss i bilen,
mätta och belåtna...samt en aning nervösa :) Kör en bit....
men sen.. hamnar vi i Alvesta Kommun.. (!?) WHAT!
Vi åkte vilse och var tvungna att åka till/mot Växsjö...och sedan mot Malmö
för att kunna åka dit vi ville, dvs ÄLMHULT! Vi hade ca fem MIL framför oss...
och bröllopet började två, klockan var ungefär halv två...(jag var nervös)
Rebecca och jag tänkte på samma sak, vi skulle be! Lägga det i Guds händer.
Så vi bad, litade på Gud att vi inte skulle missa hela vigseln....klockan hann bli två.
Vi satt i bilen och körde fortare än vad man fick...ca kvart över två var vi framme.
Alla var redan där och prästen talade... PUH!
Det enda vi missat var ingången och halva talet.
Så vi fick se kyssen (det jag absolut inte ville missa!) och utgången :)
SÅ VACKRA! Allihop! Anna med sin fina vita klänning, Jonathan, som gått ned i vikt,
med sin fina kostym. Brudtärnorna hade jättefina klänningar och allt var bara så fint.
Jag höll på fälla några lyckotårar men ack så jag behöll dem!
Efterfesten var bra :) JÄTTEGOD MAT! Mumma säger jag! Fantastiskt!

Åh alltså, jag vet inte vad jag ska skriva..det hela var så bra och vackert!
Fick mig att börja tänka på mitt framtida bröllop...så mycket som måste fixas!
Jag är nyfiken på vem jag ska gifta mig med.
För några dagar sedan började tänka på kärlek och framtid.
Var osäker på om det fanns någon där ute, "den rätte" som alla pratar om.
Tänkte; "Finns den äkta kärleken där ute?" Men när jag ser på Jonathan och Anna
så blir jag allt mer säker på att det finns någon där ute..någonstans :)
När jag ser dessa två personer blir jag säker på att äkta kärlek existerar!

Nej nu känner jag att jag måste sova :) Kanske lägger upp en bild på brudparet imorgon.

Älmhult

Godmorgon. Är uppe tidigt för att jag ska åka iväg till SMÅLAND!
Yey! Ska bli kul, mycket mycket roligt. Jag ska på bröllop :)
Paret som gifter sig är två av mina vänner, Jonathan och Anna.
Så vackra och söta tillsammans! Tycker om dem två grovt alltså.
Tog tid innan jag förstod att det var till Småland jag skulle....så är extra glad nu.
Ska ta med kameran, försöka få bra bilder.. :)

Lyssnar på lovsång just nu, "At the cross" med Hillsong, mycket bra!
Nu är jag ganska trött, kunde knappt sova inatt men får väl sova i bilen?
Jag kommer hem på söndag morgon igen och då meddelar jag hur allt var!
Måste fixa mig nu. Ha det braa!! Ciao ;)

Min dag.

Tjohsan :) Allt bra? Själv är jag ganska trött efter idrotten, han körde hårt idag.
Jag då som inte är så smidig, har även den dåligaste kondisen som finns!
Men jag kämpade :) som jag oftast gör (bra Samira, fortsätt så).

Dagen har varit ganska skön, ganska softa lektioner.
Har haft rätt skoj faktiskt. Jag, Theresa, David och Sofie spelade kort.
Vändtian och hej knäckt tror jag den andra hette (!?) det var SÅ kul!
På gymnastiken garvade jag mycket, tack vare Lovisa :) så sköön brutta alltså!
Henne tycker vi om, jajjemen! Jag lyckades t.o.m nästa få en "dagens" skit!
Kanske nästa gång, haha. Men det var ändå rätt bra det jag sa...
Det var om hennes väska, som hon för den delen inte själv kände igen
och trodde det var någon annans haha..så frågade typ Zanja var hon köpt den
så då svarade jag "New York!" Lovisa säger nej, jag säger "New Yorker?"
Och där avbröts vi med Lovisas skratt, nästan dagens.. :) haha!

Åkte buss hem med David, var verkligen för trött för att orka gå.
Han var glad över sin Hitler bok som han köpt (David är väldigt kunnig
när det gäller Tyskland) så det gläder mig lite, så länge mina vänner är glada
är jag också glad...till en viss del :) Är dem glada så kan jag glädjas med dem
och glömma mina bekymmer för en stund.

Klev av bussen vid elljusspåret och tog den vägen hem.
Via ymergatans vändplan...då går jag förbi den f.d fotbollsplanen
där de ny bygger ålderdomshem...så här ser du ut förtillfället.
Mitt framtida jobb? Må hända.. hahah


God dagens!

Här sitter jag just nu och lyssnar på...ska vi se, Eminem var det nyss
men nu är det Foo Fighters "Come alive" skit bra! Lyssa på den.

Min dag har varit rätt lugn, helt okej :) Hade två timmar matte på morgonen.
Det var ändå ganska kul för jag och Zanja fick hjäkp av Henrik (tack!!)
Han är så bra på matematik tycker jag, rolig är han också!
Därefter hade vi två timmar svenska, lunch och slutade dagen med gympa.
Fick en boll i huvudet, på fotbollen halkade jag med mina strumpor
så jag föll ned på golvet....nu har jag huuvdvärk! Jag är så klantig!
Känner mig som Bella Swan (från Twilight). Hon är också klumpig.
Ni som läst böckerna förstår precis vad jag menar, haha.

Tänker inte gå in specifikt hur mitt tillstånd annars ser ut, hur jag mår.
För det kan bli en hel bok....eller inte ens täcka en A4 papper.
För jag är som ett frågetecken. Vet inte hur jag mår. Vet inte hur jag känner.
Känner ingenting. Känns som jag är känslolös.

För drygt en halvtimma sedan kände jag för att vara lite ego,
och ta bilder på mig själv för att jag hittade en mössa här hemma
som jag gillar. Passar inte riktigt i mössor eller liknande,
men denna gillar jag! Och så blev det att ta fram mobilen....

Här bjuder jag på en bild. (Min näsa ser stor ut här, ser jag nu)


Save tonight

Jag älskar den här låten. Varje gång jag hörde den tänker jag på dig.
Spelas upp i mitt huvud, gång på gång förtillfället.


...........

You got a piece of me, and honestly...
My life would suck without you!

Fredag.

Just nu lagar jag mat, samt lyssnar på Britney Spears.
Jag vet, det är illa haha. Men jag är fast för dessa låtar nu..
men mitt hjärta slår för rock ändå ;) Hihi. Men hon är bra på det hon gör!

Det blir kött i ugnen med matlagningsgrädde. Mamma stack, så vet ej var hon är.
Eftersom jag blev så galet hungrig, ställde jag mig köket och fixade allt.

Här vill jag lägga ut en låt jag gillar med Birttan...Shattered Glass


Göm mig.

Mitt inre vill sova. Det yttre vill försvinna. Tröttheten hinner alltid ikapp.
Det gör så otroligt ont inom mig, vet inte vad jag ska göra.
Vet inte hur jag ska börja...jag behöver hjälp.
Sanningen är den att på offentliga platser drar jag fram ett leende,
jag låtsas väldigt mycket. Låtsas vara någon jag inte är.
Mitt riktiga jag, den riktiga Samira gråter egentligen. Det gör så ont!
Vill härifrån, vill bort från allt och alla...(Förutom från dig. Hos dig trivs jag)
Det psykiska måste jag göra något åt, det kan inte fortsätta på det här viset.
När ena stormen precis lagt sig ned så kommer den nästa...jag fallar.
Faller ned på knäna för att jag är så svag, har inte kraften att stå upp.
Lämna mig. Göm mig. Döda mig.  Jag orkar inte.
Så känner jag. Jag är dock så tacksam för att jag har en vän.
En vän som verkligen finns till hands, som lyssnar, som stöttar.
(Du är bland det bästa, bland de snällase jag vet!)

Behöver Jesus, ja, Han är min klippa. Min starkhet.
Med Honom kommer jag klara mig.
Så småningom tar jag mig upp.

Men förtillfället.......göm mig. För bort mig från verkligheten.

Smärta.

Smärta. Smärtan existerar inom mig. Smärtan tränger igenom nedre delen av mig.
Såret inombords rivs upp- ömtåligt. Att sitta gör ont, att tänka på det tär mig.
Att gå igenom den hårda stormen känns. Det tar åt så mycket, slår hårt i ansiktet.
Varför? Varför just jag?

Scars Remain

Måste bara lägga ut denna underbara låt! Älskar musiken.
Själv lyssnar jag på den nu med hög volym!
Lyssna, luta dig tillbaka....och njut ;) haha.


En tråkig måndag.

USCH! Vilken jobbigt dag det har varit! Började med matematik 08:15.
Sen har jag haft ont i magen hela dagen, gått runt där i smärta...
och avslutade dagen med två timmars spanska lektion! Kul? Jomenvisst...
Jag var rätt nära på att skolka från den lektionen. Pallar verkligen inte med spanska.
Så den här måndagen har varit rätt tråkig...

Något glatt med denna dag; NICLAS HAR COMVIQ!
Och jag har smsat honom heeela dagen :) skoj! Jag saknar honom nu...
Jag skulle i princip kunna göra vad som helst med honom och har kul!
Spelar ingen roll om vi sitter på en soptipp, eller om vi bara degar i en soffa.
Det är kul att umgås med killen. En glad människa med lite humörsvängningar ;)
Ska nu strax ringa honom, för han skulle visst förklara en sak för mig.

Resten av dagen går antagligen åt data, plugg och....hm? Läsa en bok?
Måste i alla fall skriva klart mitt tal och plugga inför samhällsrpovet vi har på fredag.
Ska gitta nu... inte från datorn, än. Men från bloggen. Ha det bra! Puss.

A part of my dream with you included

I had a dream this night. I dreamt about you, and your beautiful soul.
It was you, your best friend and I. We were in my bed, my bed was like a 'house'.
I was in the mittle, you were on the left side of me, your friend on the right side.
I held you in my arms, I found it so comfortable. The warmth from your body made me feel safe.
We didn't do anything, we just slept...we all were very tired.I remember that in my dream
we had like three cats and one of them we used as a pillow (poor cat).
When you were in my arms I touched you gently and slow..didn't want to wake you up.
You looked so calm and exhausted at the same time. The whole dream was so wonderful!

This is just a little part of my dream. When I woke up I felt disapointed...
Didn't want to go back to reality.....I wanted to be there, in my fantasy world.

God morgon.

God dagens! Har precis vaknat... typ. Så jag är lite trött.
Idag blir det till en början att möta mamma på station för att sedan
städa ett litet kontor som hon har, men hon ska visa mig.
På så vis får jag lite pengar...ca fem hundra. Kanske lite?
Bryr mig inte, det är något! :) Så på det sättet börjar min dag.
Blev ingen bio på grund av att The unborn visas inte i kista eller stockholm,
och då tror jag att det blev att chilla hemma hos Bergman :)

Igår var jag i kyrkan, vilket var helt okej till en början...
Men sen ville den här tösen hem... :) japp! Jag ville hem så fort som möjligt.
Ingen skulle hem, bussen åkte inte förrän en halvtimma framåt...
Så det blev att göra Sebbe sällsakap till donken. Trevligt trevligt.
Tycker alltid om att umgås med honom, jag lär mig så mycket :) haha!
Därefter hängde vi bara i haket, och juste, i och med donken så missade jag bussen!
Hur som haver, haket, där satt vi bara och snackade lite. Jag bjöd Sebbe på kladdkaka.
Han åt kakan, jag åt grädden- mums! Haha. Det enda jag fick äta av det han köpte.

Hela kvällen slutade med att jag var hemma vid tolv tiden, skulle jag tro.
Min vilja igenom?  MISSLYCKAT! Haha, big time!
Det enda positiva med att jag kom hem senare var väl i sådana fall
att jag umgicks med Mary och Seb. Roliga båda två. Sköna att prata med.
Bara helt enkelt fantastiska vänner!.... Nu ska jag äta fruksot! Puss.

Vad hände på vägen?

Efter min mosters bortgång kom på jag fel spår. Jag vandrade på en ostabil väg.
Jag var inte där min räddare var. Jag höll Honom inte i handen- jag var otrygg.
Rättare sagt, jag kände min otrygg och ensam. Men jag kom upp på fötterna igen.
Tack vare min vän som stöttat mig egentligen år efter år.
Jag var gladare, lyckligare trots svårigheterna. Jag vandrade med Gud helt enkelt.
Men där jag är idag är det inte en rak väg jag går på. Den är krokig och jobbig.
Jag snubblar över grenar och stora stenar hela tiden. Det gör ont.
Jag ser inte allt lika tydligt längre, jag går in i träd, slår i huvudet- smärta.
Ensam men stark tror inte jag på. Man behöver någon vid ens sida.
Jag har inte levt så som jag levde mitt liv innan. När bad jag senast?
När sjöng jag lovsång ensam i min kammare senast?
Visst jag har öppnat munnen, lite si så där i kyrkan.. men hemma då?
För att ha en stadig relation med någon krävs det att man umgås!
Inte bara i kyrkan eller skolan, utan hemma också. Vart gick det fel?
Vad hände med mig? Jag blev svag och mentalt trött...då ger jag upp?
Nej, jag tänker inte ge upp, hur svag och ledsen jag än må vara!
Jag vandrade med Gud, men vad hände på vägen?
Jag känner för varje dag som går hur trött jag är och att jag inte mår bra.
Någonting måste ske, det kan inte fortsätta så här. Måste ta mig i kragen..
Mitt inre det gråter, mitt hjärta det blöder. Jag behöver dig Jesus..
Jag är ingenting utan min tro, jag är ingenting av mig själv.
Funderar dag efter dag på vad som hände...varför slutade jag be?
Jag vill inte leva så här. För dumma saker kommer in i mitt huvud.
Det är jobbigt och distraherande. Jag vill inte fejka ett skratt eller leende.
Vill vara lycklig på riktigt! Känna äkta glädje. Jag vet vad jag måste göra.
Han väntar, Han går ingenstans...det är upp till mig.
Frågan är inte om, utan när jag ska öppna min mun och prisa min Herre.

Jag ska ta mig upp till ytan igen. Den här främlingen ska bli Samira igen.


Köp efter kläder till bröllop

Idag har det verkligen varit chill! Började med engelska i två timmar, med prov.
Sedan var det svenska i två timmar och där skulle jag bara prata lite om min bok,
därefter skriva mitt tal om författaren till boken. Sen åt jag lunch och där tog lektionerna slut.
Nanna min vän kom till skolan för att hälsa på en vän och efter det drog vi upp till Valstaskolan
Det var så roligt att hälsa på! Aaah så annorlunda jämfört med gymnasiet!!!
Märktes direkt i atmosfären att det var högstadiet! Men mina minnen finns kvar i den skolan.
Det var så underbart att träffa Nina som en gång i tiden undervisade mig i svenska.
Hon såg så chockad ut och gav en stor kram. Kände mig så omtyckt och välkommen.
Vi snackade en del och det var hur trevligt som helst.

När jag kom hem var det att gå direkt. Gick över till brorsans hus.
Väntade på min svägerska (brors fru för er som inte vet) för vi skulle åka iväg till Eurostop.
Där skulle jag se om jag hittade något över huvud taget till Annas och Jonathans bröllop.
Precis när vi skulle åka iväg till Upplands Väsby så såg vi i skyltfönstret något..
kutade in på Lindex Igen och där fann vi en kjol, tröja och rosa kofta över.
Och så blev det! Hittade ingen klänning, tyvärr men...
detta är väl ändå bättre än jeans och T-shirt!?
Nu kan jag andas lite över det, kommer i alla fall inte naken dit.

Läget med mig är inte så bra, trots att det är vad jag säger.
Kan inte sätta ord på vad det är, eller jo det kanske jag kan.
Men kan inte berätta hela sanningen här, tyvärr.
Vet bara att jag MÅSTE be igen. Har inte gjort det på jättelänge,
och det märks så väl! Varför har jag låtit det går så här långt?
När jag väl är i kyrkan är jag igång, jag sjunger lovsång och ber...
men gör inte det här hemma som jag gjorde förut.
Har en teori, dock ingen bra ursäkt;
Jag berättade förut att jag kände mig svag, vilket jag var och är...
så en dag började jag tänka att p.g.a svagheten så har jag har blivit
så svag att jag knappt orkar be. Jättedålig ursäkt, helt usel! Måste ta mig i kragen...
men har ingen ork...mår inte bra. Men jag ska fixa det här. Jag är en kämpare, ger inte upp...

Känslor, minnen- kärlek

Mitt hjärta hoppade ur led när jag såg dig idag, så fin du var!
När du stod där du stod kände jag hur glädjen kom smygandes i mina vener.
Mitt inre jublade, mitt hjärta ville åt ditt. Min kropp drogs åt ditt håll, men jag hejdade mig.
Jag ville springa fram och omfamna dig men jag kunde inte. Jag gick åt ett annat håll.
Önskade så innerligt att det bara var du där i lokalen, ingen annan. Ville hälsa.

När mina ögon ser in i dina drunknar jag in i din skönhet.
När din blick möter min värmer du hela mig. Din närvaro gör mitt hjärtat lugn.
Du får hela min värld att snurra med ditt leende.


Jag minns en gång då min värld bokstavligtalat stod still då du stod framför mig.
Hade inte sett dig på en månad, saknaden tog livet ur mig.
Längtan att få träffa dig ökade med flera procent för varje dag som gick.
Men Den dagen frös jag till is. Du kom gåendes likt en ängel
och lyste upp hela min värld. Där stod jag fastfrusen, du såg det med dina egna ögon.
Jag minns att jag släppte min väska och sprang fram till dig,
omfamnade dig med en stor kram som var fylld av saknad och lättnad.
Min vän, minns du? Jag tittade på dig som om du var något heligt.

Påväg hem från skolan gick jag och tänkte på detta.
Var tvungen att skriva ned det här. Bryr mig inte om vad folk tycker.
Jag minns, blir rörd och glad. Det är en dag jag aldrig glömmer.

Filmtips till Samira!

Nu är det så här att jag vill ha filmtips! (Gärna låttips också, helst rock!)
Har fastnat i någon filmberoende värld haha, igår såg jag på I know who killed me.
Den är bra, se den! Men nu vill jag ha tips på olika bra filmer.. =)
Allt från action, romantik/drama, komedi till thriller/skräck... typ ALLT! :)

RSS 2.0